Vad är Omställning?

Omställning Falun är ett ideellt nätverk med målet att skapa ett hållbart lokalsamhälle. Vi behöver diskutera värdefrågor öppet. Vad är viktigt i livet? För mig och för oss tillsammans? Är det en ny i-pad eller nytt kök – som vi innerst inne vet är dåligt för planeten Tellus? Finns det kanske annat än status, ekonomiska och materiella värden som är viktiga? Vi tror att sociala sammanhang och mänsklig utveckling är bristvaror i en materialiserad värld. Vi tror att vi måste hitta varandra så att vi gemensamt kan bygga ett samhälle i samklang med naturen. Och vi tror att vi mår bra av att återknyta kontakten med naturen, den som ska ge oss mat för dagen i framtiden.

Hotbildennio-gransvarden-svensksprakig

 

Av de nio systemvillkor som forskare på SEI, Stockholm Environment Institute, identifierat som viktiga för vår överlevnad har vi mycket tydligt överträtt ”gränsvärdena” för tre av dem. Dvs vi vet inte om vi klarar av att bemästra dem. Det gäller biologisk mångfald med utrotning av arter och det gäller spridning av näringsämnena fosfor och kväve med övergödning av sjöar och hav. Vi börjar närma oss ett ”peak everything”, dvs mänskligheten håller på att tömma planeten på resurser, det må vara utfiskning av haven, minskade arealer jordbruksmark, minskade tillgångar på lätt brytvärda mineraler och olja. Frågetecknen i figuren betyder att forskarna inte är säkra på hur stor risken är.

Med minskad tillgång på livsmedel, fossil olja och andra råvaror som är viktiga för dagens samhälle får vi en sviktande marknadsekonomi, med ökad arbetslöshet och större sociala skillnader. När den sociala sammanhållningen krackelerar är det kanske allvarligare än att råvaror och ekonomi gör det.

Till bilden hör att den här utvecklingen fortsätter med oförminskad takt. Utsläppen av växthusgaser fortsätter stiga i oförminskad takt, motsvarande de värsta scenarierna som FNs klimatpanel tidigare räknat på. Och av de 16 svenska miljömålen verkar vi kunna nå två till 2020. Sverige ökar successivt sin andel av förbrukningen av råvaror. Om alla i världen levde som vi skulle det behövas 4,2 jordklot, för bara ett par år sedan behövdes 3,7 jordklot. Inom vissa områden minskar vi utsläppen av växthusgaser men den minskningen äts upp av ökad internationell handel och ökade flygresor.

En viktig fotnot: När ”vi” ökar ”vår” resursanvändning är det i själva verket bara en del av svenska folket som ökar den, de med hög inkomst. Men att skuldbelägga den grupp som är boven görs sällan.

Dalaborna är sämst i landet på att åka kollektivt och resande med kollektivtrafik och cykling minskar. I Falun ökar energianvändningen, trafiken ökar sina utsläpp av växthusgaser. Tecknen på motåtgärder från beslutsfattarna är vaga och motsägelsefulla. Regionens ”trafikrevolution” har försämrat kollektivtrafiken på landsbygden. Region Dalarna stödjer bygget av en ny flygplats i Sälen och företaget som vill exploatera naturgas i Siljansringen tycks ha stöd av politikerna.

Vi kan alltså konstatera att varken marknaden eller det politiska systemet klarar av att hantera kriserna, trots stora åthävor och fina ord.

Omställningsrörelsens alternativ

Vad kan vi själva göra? På lokal nivå finns fortfarande ett handlingsutrymme, här kan vi påverka omgivningen och bygga alternativ. I omställningsrörelsens idé ligger att skapa lokalsamhällen där vi inte utnyttjar fossil olja, där vi allmänt utnyttjar naturens resurser på ett sådant sätt att de inte försämras, snarare att vi kan restaurera dem. Den biologiska mångfalden är starkt hotad av människans exploatering, därmed är också den långsiktiga ekonomiska hållbarheten hotad. I målet för omställningsrörelsen finns ett samhälle som också är socialt hållbart. Det innebär bl a jämlikhet och solidaritet och att vi undviker att bygga in konflikter i samhället.

Vi lever i en konsumtionskultur som bygger på ständig tillväxt och som orsakar många av de kriser vi nu är inne i. Dagens ekonomiska system kräver hela tiden fortsatt tillväxt för att inte krisa. Då måste vi uppfylla våra roller som konsumenter av prylar vi egentligen inte behöver. Detta är en materialistisk kultur. Vi vill angripa de grundläggande orsakerna till kriserna genom att utveckla en kultur som bygger på meningsfullt innehåll i livet, mänskliga relationer, mänsklig utveckling – utan hög konsumtionsnivå.

Det etablerade samhället försöker till varje pris hitta lösningar som innebär att vi kan fortsätta som förut, med mer eller mindre kosmetiska åtgärder. En förhoppning om att ny teknik ska lösa problemen är vanlig. Istället för att försöka komma med tekniska och administrativa lösningar på många av de uttryck som kriserna tar sig vill vi gå till de grundläggande orsakerna till de kriser vi står inför och bygga visioner om ett bättre liv. Det innebär också gemensamma diskussioner om vad vi vill med våra liv istället för pekpinnar och dåliga samveten. Vi ser alltså omställningen i första hand som en kulturell omställning.

Förändringen vi står inför måste ske snabbt. Tidigare liknande samhällsförändringar – från jägarstadium till jordbruk, från jordbruk till industri – tog lång tid. Men rapporter visar att ju längre vi väntar med omställningen desto dyrare blir det – förutom att vi kanske passerar en tröskel där det inte går att backa tillbaka. Kanske har vi redan gjort det i några fall.

Några faktorer samverkar för att skapa ett lokalsamhälle vi tror kan vara bra att leva i:

  • Med sinande tillgång på olja blir de storskaliga transporterna mycket dyra. Vi måste lita till att lokalsamhället förser oss med det mesta av vad vi behöver, mat, kläder, byggnadsmaterial, energi. Det måste vi göra i närområdet för att få korta transporter.
  • Både natur och samhälle behöver en motståndskraft mot kriser, mot torka, oväder, epidemier, matbrist, klimatflyktingar. Forskarna kallar det resiliens. Kännetecknande för ett motståndskraftigt system är att många delar i systemet samverkar utan någon central styrning. Det talar också för lokala lösningar – raka motsatsen mot den störningskänsliga specialiseringen av dagens samhälle.
  • Kretslopp är ofta bara möjliga inom en begränsad region. Istället för att ta ut stora mängder råvaror i en del av världen, använda dem i en annan och sedan slänga resterna som sopor måste vi börja hushålla med resurserna. Import av livsmedel, djurfoder och gödningsämnen kan ersättas med lokala kretslopp av näring och ge mycket bättre livsmedelskvalitet, utan globala transporter som släpper ut klimatgaser. Också andra ämnen kan systematiskt inordnas i lokala kretslopp.
  • Specialiseringen och komplexiteten i samhället måste minska. Vi behöver bli mångsysslare med överblick över lokala sammanhang, utveckla en förståelse för beroendet mellan människan och naturen och skaffa oss en kompetens kopplad till lokalsamhället. I det sammanhanget krävs en annan mer robust teknik än dagens.
  • Kreativitet före information! Ett funktionsuppdelat samhälle som vårt klarar sig inte utan en utbyggd informationsstruktur. Men hur mycket information vi än försöker ta in är det svårt att begripa de sammanhang vi lever i och många människor stänger av helt. Informationsfloden blockerar fantasin. Vi har så fullt upp med att sortera i den information som väller över oss att vi inte orkar vara kreativa. Och vår kretivitet behövs framöver!
  • Knyt ihop känsla och tanke. Ska vi konsekvent fatta beslut vi inte känner för kan det bara bli fel. Idag är det lite skämmigt att erkänna att ens beslut drivs av känslor. Vi hittar på till synes rationella argument för att kunna köpa en ny i-pad eller byta kök, mer eller mindre omedvetet manipulerade av marknadens känsloargument. Vi behöver diskutera värdefrågor öppet. Vad är viktigt i livet? För mig och för oss tillsammans?
  • Överblick – förståelse – demokrati. Ett lokalsamhälle med många väsentliga funktioner på plats ger god förutsättning att få överblick och förstå hur samhället fungerar. Det är lättare att kunna påverka sådant som beslutas på nära håll, som man kan begripa och diskutera med omgivningen. Och som man har rätt att besluta om. Stora samhällsförändringar som denna kräver att människor diskuterar ihop sig och känner att det som görs angår dem. Omställning till ett hållbart samhälle är ingenting som kan kommenderas fram från central nivå. (Men det etablerade samhället kan hjälpa till.)

Omställning Faluns nätverk

Omställning Falun är ett ideellt nätverk med förgreningar i länet, nationellt och globalt (Omställning Dalarna, Omställning Sverige och Transition Towns). Runt 230 personer har anmält sig intresserade av att vara med och arbeta med omställningen av Falun. Vi försöker sedan organisera oss i mindre intresse- och arbesgrupper. Det finns f n en en grupp för hållbart boende. Av ekonomiska/praktiska skäl har vi tvingats bilda en förening och vi har en styrelse. Men enligt stadgarna ska vi försöka verka mer som ett nätverk där de som ingår kan ta egna initiativ så länge de lever upp till omställningsrörelsens intentioner.