Använd FN:s dokument om hållbarhet och kultur!

carl-johan-kleberg_frilagd

Carl-Johan Kleberg

Även om de globala samarbetsorgan som finns kan vara tungrodda kolosser har de ändå antagit styrande dokument som handlar om hållbarhetsfrågor. FN har en särställning som ett gemensamt organ för världens länder och här är nya hållbarhetsagendan 2030 viktig. Minst lika intressant för hållbarhetsarbetet är konventionen om kulturell mångfald1 som antogs år 2005.

Det har blivit alltmer uppenbart att de stora frågor vi står inför inte bara handlar om miljön utan kanske mer om en grundläggande syn på människa, natur och våra försörjningssystem. De tre delarna i hållbarhetsbegreppet från FNs Riokonferens 1992 var ett bra sätt att grovt ringa in vad det handlar om – ekologi, en social dimension och ekonomi. Två problem fanns med det hållbarhetsbegreppet. Den sociala dimensionen behövde vidgas och inkludera kulturfrågor. Och den ekonomiska dimensionen definierades och definieras på många håll som att det är okej med business as usual och fortsatt tillväxt, trots att avsikten i Rio var att vi måste börja hushålla med resurser, ekonomi = att ekonomisera. Bägge de bristerna finns fortfarande. I FNs nya 17 hållbarhetsmål ingår ekonomisk tillväxt (mål 8). Det visar hur maktrelationerna ser ut i världen.

Ändå finns goda tankar och globala beslut som är i linje med strävan mot ett hållbart samhälle.

Baka in mångfaldskonventionen i svensk lagstiftning

Unescos mångfaldskonvention togs fram efter en svensk idé och i ett samarbete mellan ett globalt nätverk av konstnärsorgansationer och intresserade stater. En tanke med konventionen var att FN borde arbeta mer förebyggande istället för att agera brandkår, utgå från den lokala kulturen och underlätta dialog mellan grupper i konflikt. Kulturella faktorer måste infogas i utvecklingsstrategierna.

Carl-Johan Kleberg, tidigare stf direktör och utredningschef på Statens Kulturråd, var den som från första början kom med idén till det som sedan blev mångfaldskonventionen. På omställningskonferensen gav han sin syn på situationen som den ser ut idag. Kulturpolitikens byggstenar handlar om mål, om bidragssystem och lagar, om administration och pengar. När det i slutet av 2015 kom en utvärderingsrapport om mångfaldskonventionen, ReShaping Cultural Policy (där Kleberg var medförfattare) var det tydligt att den inte stämmer överens med de svenska kulturpolitiska målen som antogs 1974 och i sina huvuddrag är kvar.

-Vad vi behöver nu är forskning om kulturpolitikens rötter och en översättning av konventionen till nationella mål. 1974 års mål är aldrig utvärderade. Vi behöver mål men de ska ha en koppling till verkligheten. Tio forskare arbetar med hur man ska översätta konventionen och sortera de olika målen.

Kleberg håller för närvarande på med en bok om hur Sveriges kulturpolitik ska kunna internationaliseras. Han pekade på att det för omställningen är intressant med ReShapings tredje mål, ”Integrate Culture in Sustainable Development Frameworks”. Här står det bland annat om ”partnering with civil societies”. Det är något för omställningsrörelsen!

-Kulturen ska integreras i politik för hållbar utveckling

10_elin-rosenstrom

Elin Rosenström, arbetar med internationella frågor på Statens Kulturråd, bland annat mångfaldskonventionen och Agenda 2030 (FNs 17 hållbarhetsmål).

-Ni ska ta stöd av konventionen och Agenda 2030, sade hon. De är bindande dokument om kulturpolitik, ratificerade av Sverige 2007. Idag har 140 länder ratificerat konventionen. Kulturrådet är nationell kontaktpunkt för arbetet med konventionen. Det fattas löpande beslut i sakfrågor och det arrangeras konferenser om konventionen. Enligt konventionen ska kulturen integreras i politik för hållbar utveckling. Och det ska göras undantag för kulturen i internationella handelsavtal. Artikel 2 om mänskliga rättigheter är också intressant.

-Konventionen ska tillämpas på alla nivåer i samhället. Civilsamhället har en viktig roll. Förutom konventionstexten finns det operationella riktlinjer om varje artikel i konventionen.

-I Agenda 2030 finns kulturens roll med mycket bra och i vissa delar av landet har kulturen integrerats i styrdokument för regional utveckling. Kulturen är viktig för sociala, ekonomiska och ekologiska mål. Kulturen finns i mål 16. Regeringen har tillsatt en delegation för genomförande av Agenda 2030 och myndigheter, regioner och kommuner har påbörjat implementeringen av Agenda 2030.

Civilsamhället ska uppmuntras att delta

Processen att ta fram en FN-konvention är unik i och med att ett globalt nätverk från civilsamhället har haft en stor roll vid tillkomsten. Bernt Lindberg fanns med i det konstnärsnätverk som deltog i arbetet på global nivå. Civilsamhällets deltagande avspeglas i mångfaldskonventionens Artikel 11 – DELTAGANDE AV DET CIVILA SAMHÄLLET. Där står det ”Parterna skall uppmuntra det civila samhället att aktivt delta i strävan att uppnå målen för denna konvention.” Länder som har ratificerat en konvention som mångfaldskonventionen har åtagit sig att följa den. Sverige ska alltså agera i linje med mångfaldskonventionen. Här har vi alltså tunga argument för ett hållbarhetsarbete inklusive ett fredsarbete.

Text och bild Bernt Lindberg

1Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar