-Skapa ett lokalsamhälle oberoende av det maktpolitiska systemet

12Redovisning av ett grupparbete – i form av en sång.

En grundtanke i omställningsrörelsen är att lokalsamhället är en grund för utveckling. På lokal nivå kan vi ha en rimlig chans att bygga någonting nytt utifrån ett hållbarhetskoncept vi själva utvecklar. Det handlar om makt, om demokrati och kunskaper – ett stort jobb.

Vi har en ekonomi som läcker, när vi handlar i stora butikskedjor och på internet och sätter barnet i friskolan faller pengarna ut i Stockholm eller något skatteparadis istället för att stanna kvar hos oss. Småorter med rika naturtillgångar blir utfattiga. Vi behöver bara gå över gränsen till Norge för att se att det finns lösningar som gör att landsbygden kan blomstra.

2Skaffa kontroll över lokala resurser

-Vi behöver skapa ett annorlunda samhälle, oberoende av det maktpolitiska systemet (och i det ingår organisationer och facket), sade Ronny Svensson, en mångårig förkämpe för landsbygdsutveckling. Vi behöver skaffa kontroll över landsbygdens resurser, det är oerhört viktigt. Vi behöver arbeta med landsbygdsutveckling. Det innebär att gå ihop om djurhållning, maskiner, samägande, bilda stiftelser.

Som rådgivare har han bl.a. arbetat med frågor om strukturomvandling i främst Bergslagen samt med sparbanksfrågor.

-Det finns sparbank i knappt hälften av landets kommuner. År 1928 (?) fanns det nästan 500 sparbanker. Det blir en skillnad i ekonomisk aktivitet i kommuner som har sparbank. Utan sparbank har småföretagare det tufft.

Storstadsnormen ett stort hinder

-Det finns en storstadsnorm, sade Ronny Svensson. Man nedvärderar kultursatsningar och småföretag och andra kreativa verksamheter på landsbygden. Makrohindren har blivit större. Den centrala politiken och det centrala näringslivet har inga idéer om framtiden och vet inte hur landsbygden fungerar.

Ronny Svensson menade att det finns en möjlighet att få fungerande demokrati värd namnet, det har vi inte. Med ständig betoning av effektivitet och ekonomi på demokratins bekostnad blir vi alltmer utelämnade åt beslut som fattas oåtkomliga för oss.

vallstromMikael Vallström är forskare och ideellt engagerad i SNOC, Södra Norrlands OmställningsCentrum:

-Jordbruksverket och LRF har velat ta över och de politiska partierna har svårt att få medlemmar. Makten fjärmas från den lokala nivån. Vi måste sluta oss samman igen! Det är i lokalsamhället det måste hända. Om inte vi gör något så händer inte mycket.

-Men många kroknar av lokalt arbete och frågan är hur man får långsiktig bärighet i verksamheten, även när det gäller finansieringen.

En av arbetsgrupperna på omställningskonferensen diskuterade behovet av nya demokratiska strukturer lokalt, t ex byråd.

1Josefin Heed från Hela Sverige ska leva! gav sin bild av storstadsnormen. De unga på landsbygden ses inte som lika mycket värda om de stannar kvar. Det finns en bild av landsbygden som inte speglar landsbygden. Man förväntas hitta lösningar när det inte fungerar. Storstaden ses som hållbar, ”den hållbara staden” till skillnad från den ohållbara landsbygden. Och visst innebär ett glest boende bilåkande. Men det finns möjlighet till ett fossilfritt samhälle. Och mycket annat som är positivt. Delningsekonomin är vanligare på landsbygden, där har man alltid delat. Men i storstan blir delning till något flashigt och nytt.

-På vilket sätt behöver landsbygden staden, frågade sig Josefin Heed. Vilken koppling finns det mellan urbanisering och fossil ekonomi? Hur påverkar ett fossilfritt samhälle? Vi kommer att behöva mark och skog på ett sätt som vi inte är medvetna om. Christer Belfrage har tagit fram forskning som säger att det behövs fyra gånger flera arbetande i jordbruket om det ska bedrivas hållbart. Och Heed arbetar med en uppsats om hur jordbruket påverkas på gårdsnivå vid en plötslig energikris.

Kontrollen över egna tillvaron är viktig. Det är inte bra om några få äger all mark. Det behövs ett samarbete mellan miljörörelsen och landsbygdsrörelsen.

Bygg upp lokal kunskap

Ronny Svensson talade också om att bygga upp lokal kunskap. Vi behöver samla öppen kunskap i lärcentra med koppling till institutioner vi har nytta av. Vi behöver få lärare att arbeta med hållbarhetsfrågor. Vi behöver ha en grundkunskap, både teori och praktik och med olika lösningar. Det är viktigt att ha ett aktivt lantbruk. Rättvik har köpt ett lantbruk där man kan experimentera med nya lösningar med rätt att misslyckas. En gård med ”lyckliga kor” i Rättvik hade många ägare men den sköttes av en lantbrukare på vintern. I Jämtland startade många småföretag på livsmedelsområdet Ås skola.

Åsa Ringström är engagerad i Mora folkhögskolas kurs om självhushållning i Skattungbyn. Hon berättade om byn som sedan långt tillbaka har haft en struktur med bystämma, kollektiv organisering och en kunskap om hur man klarar sig själv. Mora folkhögskola började med Skattungekursen på helårsbasis 1978.

-Idag stärker vi vår självförsörjning, vi har en kulturförening och träffpunkter.

En grupp på omställningskonferensen diskuterade folkbildning, omställning och folkhögskola. Gruppen hade en rad idéer till hur man kan gifta ihop folkbildning, omställning och integration. Folkhögskolor kan fungera som glokala omställningscentra – något för omställningsnätverkets årskonferens 2017? Temat kan vara ”folkbildning”. Till folkhögskolornas nätverk för ”hållbara kurser” kan t ex Hola, Skattungbyn och Eskilstuna bjuda in omställningsnätverket.

Folkhögskolorna skulle kunna förnya arbetsformerna. Med daglediga kurser går det att fylla upp tjänster och ta hand om teman. Distanskurser kan vara en utmaning. Sedan kan omställningsnätverket tipsa om bra folkhögskolekurser på egna hemsidan.

Kultur sätter igång lokala processer

I en av de parallella arbetsgrupperna diskuterade man vilken betydelse kulturaktiviteter kan ha för en bygds utveckling. Nu finns en rörelse på landsbygden. Vi har tillräcklig kunskap och bra exempel – vad krävs mer? Var finns handlingskraften? Projekt där det gått bra har startat som kultursatsningar. Kulturen är ett område där många kan förenas. Vi behöver stärka vår självkänsla, återta kunskap, komma överens om vad vi gör tillsammans och inte vara exkluderande utan bjuda in andra grupper.

13Kulturevenemang sätter som sagt ofta igång processer. Eva Janstad har sedan sjutton år arbetat med kultur på landsbygd, mest som producent på Friteatern. Under två år arbetade hon också som projektledare för Konst i byn. Friteatern arbetar med uppsökande teater sedan 1974. Friteatern spelar teater utanför gängse scener i hela landet, i landets mindre byar från Karesuando i norr till Österlen i söder. Man har spelat i 900 byar i landet.

-Kultur är en viktig del av det som driver landsbygden framåt, menade Eva Janstad. De som samlas och arrangerar eller kommer och ser föreställningarna tillsammas i byalokalen och vi som kringresande teatergrupp har betydelse för den gemensamma utvecklingen.

Friteatern har kontakt med många byföreningar. Många av dem får inte det ekonomiska stöd de skulle behöva. Kommunerna förstår inte värdet med deras aktivitet, framför allt inte det demokratiska värdet när människor träffas och diskuterar om skola, busstrafik och annat sade Eva Janstad.

Mer om kulturens roll i texten om spännande projekt på teaterområdet.

Kommunikation inom nätverket behöver bli bättre

En av grupperna på konferensen diskuterade vad det är för information och kommunikation vi behöver lokalt. Behoven skiftar från grupp till grupp men pepp och inspiration är viktigt.

När en omställningsgrupp söker information måste det finnas ett ställe att hitta den. Det skulle behöva finnas mer lättillgänglig information på webbsidan. Det är ett journalistiskt jobb att samla och sprida information för att den ska vara lätt att ta till sig.

Initiativet måste komma underifrån! Figur:

9

En grupp runt nationell och nordisk organisering ville se ett samarbete på högre nivå, mellan lokala hubbar, TNI (The Transnational Institute, ett forskningsinstitut och en tankesmedja i Amsterdam som tar fram kritisk forskning för att lyfta fram demokrati, social rättvisa och ekologisk hållbarhet, http://www.tni.org), nordiska hubbar och Nordiska ministerrådet.

Samma grupp talade också för att vi bör söka pengar. Ett försök med miljödepartementet hade inte slagit väl ut. Civilministern? Organisationsbidrag till miljöorganisationer hos Naturvårdsverket?

I en sammanfattande redovisning av grupparbetena nämndes följande saker av vikt: Vi behöver åskådliggöra omställningsrörelsens verktygslåda. Och landet behöver nya demokratiska strukturer, byråd.

-Omställningsrörelsen sysslar i grunden med den djupt demokratiska frågan om vilket samhälle vi egentligen vill leva i, hur våra liv ska se ut, sade Bernt Lindberg, Omställning Falun. I mycket måste det vara experimentverksamhet. Hur ska vi ordna vår försörjning på ett hållbart sätt när vi är vana vid att allt kommer från ICA, IKEA och OK-Q8, hur bygga mellanmänskliga relationer i ett samhälle som håller på att falla i bitar socialt? Det är en utmaning som känns spännande, vi är med och utvecklar något nytt.

Text och bild Bernt Lindberg