Psykiska sjukdomar och samhälle hänger ihop

I vårt Sverige av idag är det tufft att växa upp för grupper som inte är privilegierade. Individualism, isolering och brist på kontinuitet har ersatt sammanhang och sociala nätverk. Om det berättade Tom Fellman, utbildare och handledare inom psykiatri, tidigare enhetschef på rättspsykiatrin i Säter.

5Det finns tre vanliga grupper av psykiska störningar som räknas som ”allvarliga psykiska störningar”, med ganska stor ärftlighet: schizofreni, bipolärt syndrom (manodepressivitet) och egentlig depression.

-Varför finns så allvarliga sjukdomar kvar, frågade sig Tom Fellman. Schizofreni innebär att man blir för kreativ, ofta har man kreativa föräldrar och man kan se det som en ärftlig sjukdom. Vid bipolärt syndrom pendlar man mellan att vara mycket uppåt och aktiv och andra perioder är man nere. Författare och konstnärer med bipolärt syndrom producerar när de är uppåt. Vid egentlig depression drar man sig tillbaka, sedan kommer man inte ur sin isolering.

I projektet hjärnkoll (se faktaruta) har man gjort intervjuer om psykisk hälsa. Mellan 20 och 40 procent uppger att de lider av psykisk ohälsa, 5-10 procent behöver psykiatrisk behandling.

hjarnkoll-faktaruta-fellman

Ångest, vad är det? Det är svårt att definiera. Man litar inte på vad som sker, i fantasin går man händelser i förväg och tänker på otäcka saker som kan ske. Social fobi är vanligt, man kanske hoppar av skolan av rädsla för att behöva ställa sig upp inför klassen och hålla föredrag där man kan bli ifrågasatt. Ätstörningar, självskador och ångest hör ihop.

adhd-vad-ar-det_faktaruta-fellman

Tom Fellman menar att ADHD säkert alltid har funnits. Vid obehandlad ADHD kan man utveckla andra psykiska störningar och enligt professor Gillberg i Göteborg är risken för kommande missbruk upp till 50 procent. Social isolering är ett jätteproblem.

-Psykisk ohälsa saknar definition. Ibland är den svår, ibland kan det vara sömnstörningar och nedstämdhet. Troligen förekommer mycket självläkning. Psykisk ohälsa kan ha många andra svåra konsekvenser, ofta kommer andra sjukdomar samtidigt. I 18-24 års ålder förändras människor mycket. De som har psykisk ohälsa kan ha behov av behandling, det gäller 7 procent av männen, 10 procent av kvinnorna. Sedan finns det en förhöjd risk för att de behöver vård igen inom fem år. Och det finns också risk för självmord, självskador och olyckor. Vid 29 års ålder har den här gruppen sämre utbildning och är känsliga för stressiga arbetsmiljöer.

-Det här kan bli ett växande folkhälsoproblem, sade Tom Fellman.

Ändrat samhällsklimat ger tuffare uppväxt

Vilka är riskfaktorerna för psykisk ohälsa? Det är ärftliga faktorer och skador före, under och efter förlossningen, för tidig födsel, otrygg bindning till föräldrarna, sexövergrepp och flyktingbarn. Inga människor klarar av att vistas i krig utan att bli skadade, de kan få svåra flashbacks vid vardagliga händelser. Här har också psykiatrin en svår uppgift.

-På 60- och 70-talen var det tryggt att växa upp i Sverige. Sedan har de sociala nätverken rustats ner. Det finns formella nätverk som dagis och fritids men hela samhället och arbetslivet ger svagare nätverk. Ungdomar har sämre ekonomi, svårare att få jobb med en ökad arbetslöshet och allmänt ett dåligt socialt stöd.

Mobbing och att hoppa av skolan i tidig ålder skapar utanförskap och dålig självkänsla som ofta klan leda till psykisk ohälsa och missbruk.

-Nätverk är något viktigt. En förtrolig vän kan räcka, det är inte storleken på nätverket som är det viktiga. Det är riktiga vänner som räknas. Och Sverige är extremt individualiserat och sekulariserat. I Sverige finns de mest ensamlevande i Europa. Här ska man skapa sig en egen identitet, forma sin egen utveckling, göra egna, självständiga val. Sådana ideal passar eventuellt de resursstarka, det är en storstadsnorm för Stockholm, Göteborg och Malmö. Men inte för invandrarbarn och för barn till ensamstående föräldrar. Då är det risk för utanförskap och ohälsa.

I det digitala samhället pratar du med dem du gillar och märker inte att du är ensam. Till och med terapi finns på nätet. Det finns exempel på tvångsvård av ungdom som har en hård knytning till Internet, en isolering som påminner om schizofreni. Man träffas och speglar sig i likheter. En man påträffades död i sin lägenhet. Han hade legat död i tre veckor, spelade på börsen via nätet. Ingen märkte att han var död.

-Det är individualismens och välfärdens baksida!

Lycka, kontinuitet och sammanhang

Vad är lycka? Det är inte bekvämlighet. Istället är det att gå igenom svårigheter och utveckla en förmåga att umgås – det ger positiva hormoner som i sin tur ger en friskare hjärna. Välfärden leder oss bort från sådana utmaningar. Tidigare fanns band mellan hur det var förr, dagens situation och hur framtiden ska bli. Man lärde av tidigare generationer. Det har vi tagit bort, vi lever i ett ständigt föränderligt samhälle, vi ska hela tiden förnya hemmet, vi kastar bort det gamla, det är en ökad konsumtion och brist på kontinuitet.

-Dans är bra för hälsan liksom musik. När man hör vacker musik lagras det i hjärnan och när man känner igen samma musik senare händer något positivt. Det använder sig åldringsvården av, de gamla får en kick och vaknar upp.

Tom Fellman ser alltså starka kopplingar mellan psykisk ohälsa och det samhälle vi lever i. Något att ta till sig när vi försöker skapa ett annat socialt och ekologiskt hållbart samhälle.

Bernt Lindberg

om-tom-fellman-faktaruta